Igår gick jag rakt in i en skylt. En trafikskylt. Alltså jag slog huvudet i skylten, själva stolpen hade jag uppmärksammat. Det blev som en dåligt tv-inslag som är menat att vara roligt, när någon går in i en lyktstolpe exempelvis. Fast det här var inte alls roligt. Lite smått omtumlad efter min framfusiga och närgågna kontakt av skylten gick jag vidare i bestämd takt. Gav inte en blick till några av de passagerare som satt i bilarna som körde förbi. Jag ville inte bjuda på det, jag kände mig som ett skämt, men det var INTE roligt! Det gjorde ont i hela främre delen av huvudet och i tungan som jag bet mig själv i när smällen kom. Men den största känslan inom mig var inte smärtan, jag kände mig som en idiot, en idiot eftersom jag gjort något fruktansvärt pinsamt, jag hade gjort bort mig.

Smått generad gick jag alltså med snabba steg bort från Willysparkeringen där hela incidenten hade skett. Då kom ilskan. Jag vet att jag tänkte: "Varför är hela världen emot mig?" Det kändes som det blixtrade från mitt huvud, men inte av smärtan, utan ilskan. Jag svor tyst i huvudet tills jag var hemma och kunde sätta mig ner i min soffa och slappna av. Än en gång insåg jag vilka reaktioner mensmonstret kan väcka inom mig. Det är inte klokt, hur kan jag bli så arg över att gå in i en skylt? Svaret är alltså mina hormoner.

Idag är det i vilket fall som helst lördag och regnet verkar spela huvudrollen utanför mitt fönster. Jag sitter, preparerad med en hög dos mensvärktabletter, och lyssnar på [ingenting] med en kopp te i handen. Någon bula i huvudet har jag inte, bara ett mindre blåmärke under luggen.

http://open.spotify.com/track/1hbkbHaIKgfg92KTeML7R6

 

maria

3 oktober 2009 13:41

trevlig blogg :)

http://iiaaa.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sommar 2010.   Det har varit sommar! Herregud! Tiden rusar framåt. Jag har fyllt 25. Personer runt omkring mig genomgår förändringar, positiva sådana, det där som förändrar hela livet. Det nya livet.   Förändringar. År 2010 är än så länge för...

Jag mår lite dåligt när jag läser min blogg nu. Jag kan minnas hur dåligt jag mådde för ca två månader sedan. Jag känner mig starkare och mer självsäker nu. jag tror att någonting hände med mig i början av januari, jag fick tillbaka min inre styrka. ...

Nu är julen slut.   Julen var så fantastiskt när jag var liten. jag minns att det var så fint. All spänning, all glädje och all förväntan. Inget av detta har jag kännt i år. Har varit ungefär som vilken helg som helst jag åkt hem på. Jag missad...

Jag gillar Markus Krunegårds två senaste album Prinsen av Peking (2009) och Lev som en gris dö som en hund (2009). Jag har inte lyssnat igenom de båda förrän nu, men helgen har tillbringats i samband med mycket mp3-tid, och till min playlist har jag ...

Jag måste sluta upp med att gå och vänta på att någon ska höra av sig. För vem gör det? (inte jag i alla fall, för jag är för feg)   Nåväl, jag ska dricka glögg nu en våning ner.   Amanda Jenssen – The End ...